Organisationer som är verksamma inom forsknings- och utvecklingsintensiva branscher befinner sig idag i en både dynamisk och komplex omgivning, vilken erbjuder ständigt uppkommande möjligheter och hot. För att en organisation ska kunna ta till vara på ständigt uppkommande förändringar förutsätter det i sin tur en adaptiv förmåga. Denna uppsats avhandlar den kombination av adaptiva kapabiliteter som en organisation måste tillskansa sig för att en sådan adaptiv förmåga ska kunna uppnås. Uppsatsen är indelad i två delar. Den första delen ämnar beskriva de adaptiva kapabiliteter som kan användas för att en adaptiv förmåga ska uppnås.

Organisationer som är verksamma inom forsknings- och utvecklingsintensiva branscher befinner sig idag i en både dynamisk och komplex omgivning, vilken erbjuder ständigt uppkommande möjligheter och hot. För att en organisation ska kunna ta till vara på ständigt uppkommande förändringar förutsätter det i sin tur en adaptiv förmåga. Denna uppsats avhandlar den kombination av adaptiva kapabiliteter som en organisation måste tillskansa sig för att en sådan adaptiv förmåga ska kunna uppnås. Uppsatsen är indelad i två delar. Den första delen ämnar beskriva de adaptiva kapabiliteter som kan användas för att en adaptiv förmåga ska uppnås.

Styrning för framgång - En fallstudie i telekombranschen.

Forskning kring perfektionism har ökat på senare år. En anledning till detta är att det inte längre anses som självklart att perfektionism är någonting alltigenom negativt. Forskare har exempelvis funnit att vissa särskilda dimensioner av perfektionism ibland hänger samman med positiva utfall, vilket har gjort termen adaptiv perfektionism aktuell vid sidan av negativ perfektionism. I denna uppsats undersöktes sambandet mellan olika dimensioner av perfektionism i förhållande till depression för att se om en åtskillnad mellan adaptiv perfektionism och negativ perfektionism framträder i praktiken. En av studiens hypoteser var att dimensionerna höga uppsatta krav och ordning inte har något samband med depression.

Denna uppsats behandlar hur strategisk styrning tillämpas i svenska hög kompetenta tjänsteföretag. Syftet är att hitta samband mellan strategisk styrning och företagens prestationer. Studien har ett analytiskt synsätt vilket baseras på en telefonenkät med 100 slumpvis utvalda datakonsultföretag där svarsfrekvensen uppgick till 52 procent. Studien har ett deduktivt angreppssätt och utgår från teorier som behandlar strategisk styrning samt tidigare studier inom detta område. Studien fann att strategisk styrning tillämpades av datakonsultföretag och att det inte fanns någon större skillnad mellan företagens storlek och tillämpningen av strategisk styrning.

Ekologiska system är dynamiska och komplexa, och världens resurssystem, såsom skogar, är ständigt under mer eller mindre förändring. Naturliga orsaker, eller antropogen påverkan kan leda till nya förhållanden i en naturmiljö. Adaptiv förvaltning handlar om att anpassa förvaltningen efter dessa nya förändringar och förutsättningar. Om det man vill förvalta är dynamiskt, så borde även dess förvaltning vara det. Adaptiv förvaltning ser på förvaltningsåtgärder som vetenskapliga experiment, och att förvalta adaptivt ät att lära medan man utför.

Styrning för framgång - En fallstudie i telekombranschen.

Syftet med uppsatsen är att påvisa hur innovativaföretag arbetar med motsättningen mellan behovetav styrning kontra behovet av innovationsförmåga. Utifrån empirin har vi funnit belägg som stödjer vårtantagande om att det finns en motsättning mellanbehovet av styrning kontra behovet avinnovationsförmåga. Företagen handskas generelltmed motsättningen genom att i stor utsträckninganvända sig av styrformer som anses vara mer lösa ikombination med nyckelpersoner som driverinnovationsprocessen..

Budgetlös styrning har växt fram som ett alternativ till den traditionella budgetstyrningen. Många författare har framfört kritik mot budgeten som styrmedel. Vi har därför funnit det intressant att se hur det nya ekonomistyrningssystemet klarar sig mot kritiken angående budgetsstyrning. För att undersöka området har vi utfört en fallstudie på ett företag som tillämpar budgetlös styrning. Respondenternas åsikter samt teori har analyserat och behandlats.

Detta arbete tar upp och diskuterar det eventuella användandet av representationer i en autonom robot kontrollerad av ett extended sequential neural network (ESCN). Diskussionen utgår från en tidigare distinktion, framförd av bl.a. Bickhard och Terveen (1995), mellan traditionella representationer, som förespråkas av kognitivismen, och interaktiva representationer, som förespråkas av många företrädare för en mer förkroppsligad och situerad syn på kognition. Resultatet i detta arbete visar att det är möjligt, med hänvisning till robotens interna tillstånd, att påstå att roboten inte använder sig av representationer i någon traditionell bemärkelse. Resultatet visar vidare att det är möjligt att hävda att roboten använder sig av interaktiva representationer.

Det är allmänt känt att individer i en organisation är beroende av någon form av styrning för att organisationen ska fungera på ett tillfredställande sätt. Från att i stor utsträckning ha tillämpat styrning över individer verkar organisationer i allt mer omfattande utsträckning ändvända styrning tillsammans med individer. Dock visar rapporter i allt större utsträckning på att styrningen i organisationer verkar misslyckas. Utifrån detta finner vi det intressant att undersöka hur dessa olika delar av styrning samverkar för att lyckas styra individer till en önskad handling. Härav försöker vi, i denna rapport, skapa förståelse för hur delar av styrning kan samverka vid styrning av individer i ett extremfall.

Förändringstakten i samhället har ökat och det har lett till att styrningen i de flesta företag har fått en ökad betydelse. Tjänster har blivit en allt större del av många länders totala produktion. Traditionellt har styrningen varit utformad för tillverkade företag och för att den skall fungera effektivt i tjänsteföretag bör den anpassas till dessa företags verksamhet. Syftet med denna uppsats var att, ur ett ledningsperspektiv, skapa förståelse för styrning i tjänsteföretag, samt att analysera om det finns några utmärkande drag med denna styrning. Fallstudier genomfördes på tre tjänsteföretag i Luleå Kommun.

Syftet med detta examensarbete är att implementeraen adaptiv relevansmodell för att kunna analysera hurbra denna presterar med den lilla mängd träningsdatasom finns tillgänglig. Resultatet bygger på den betingadesannolikhetshierarki som är framtagen av Zhouet al. Dennarelevansmodell implementeras mellan användargränssnittetoch Apache Solr, sökmotorn som användes vid studiensgenomförande. Genom att implementera på detta sättkommer både den systembaserade relevansen, från ApacheSolr, och den användarbaserade relevansen, från dennarelevansmodell, att bidra till den totala relevansen.Den betingade sannolikhetshierarkin använder sig avtvå andra modeller, oberoendemodellen och fullmodellen,för att skatta relevansen hos ett dokument givet denställda sökfrågan. Oberoendemodellen gör antagandet attsöktermerna i sökfrågan är oberoende varandra menförkastar informationen i ordföljden, medan fullmodellentar hänsyn till den information ordföljden ger.Resultatet visar att relevansmodellen kan omordnasökresultatet i98% av fallen.

Syftet med studien är att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats.

Arbetet handlar om styrning och reglering av stegmotorer och permanentmagnetmotorer, genom attanvända det grafiska programmeringsspråket Labview från National Instruments (NI) tillsammansmed hårdvara i form av NI CompactRIO och NI USB datainsamlingskort. Implementeringen har sketti form av en robot med ett för uppgiften specialbyggt styrsystem, PWM ? styrning av enpermanentmagnetmotor och en egenkonstruerad manöverdosa..